Disappear

Igår när jag gick på stan mötte jag en tjej i 25-års åldern som gick och sjöng. Det var inte bara sådär lite mummel som man inte tror att någon hör, utan verkligen tydlig sång(hon sjöng bra kanske jag ska tillägga). Först förstod jag inte riktigt, sen blev jag på något sätt så glad. Hon bara gick där och sjöng glatt, och gjorde mig dag. Trodde jag ja. Fem minuter senare skulle jag och Åke(ja han heter det) ta bilen från parkeringhuset. När vi går mot bilen stannar en farbror och vevar ner rutan, och frågar om vi ska åka. Jag svarar att ja det ska vi, men vi står bakom honom så om han åker ett varv så kan han ta vår P-lapp och plats. Två killar, typ 22-25, sitter i en annan bil och backar snabbt fram och väntar på att ta vår plats. De har helt uppenbart förstått att vi lovat platsen till pensionärerna så det de gör är riktigt fult. De ställer sig ivägen och tänker ta vår plats. Jag blir fruktansvärt förbannad men bestämmer mig för att skita i det denna gång (förra veckan var det ju trots allt galet nära öppet slagsmål mitt på en gata mellan mig och random moppedistjävel). Åke går istället fram och säger att de borde dra. Idioten i bilen svarar med att de står förs i kö, vilket de inte alls gjorde från början. När vi till sist åker ser jag hur idioterna tar platsen och Farbrorn med ledsam min sakta åker vidare utan att hitta någon plats.

Förutom galen ilska blir jag också så besviken. Varför är en del så jävla puckade? Varför är en del så hänsynslösa? Jag blir så besviken som man bara kan bli när man får reda på att den-bästa-låten-i-världen är en cover. Och vi vet ju alla hur det känns.