Igår morse vaknade jag fullt påklädd med alla lampor tända och musik på datorn kl. 09:00. Märker att det visst inte blev så mycket av den där utgången som säkert skulle blivit go, utan istället däckat av knegartröttheten kl 00:00 natten innan. Svagt, pinsamt, men ack så skönt tänker jag när jag går upp, låser dörren, släcker en lampa och somnar om igen. Två timmar senare vaknar jag, funderar över hur jävla dum jag egentligen är som lagt mig med kläderna på IGEN. Reser mig halvvägs upp och slänger en grötig blick mot disken. Den tittar tillbaka på mig och för en sekund tycker jag att den rör sig lite. Jag lägger mig ner och suckar högt. Diska. Varför måste man göra det? För att snart hoppar det ut oupptäckta djurarter ur mitt lilla ekosystem till disk. Nice. En dusch så blir allt bra.
Hälsar på mästerkocken till Far och åker sedan hem över de böljande fälten som täcks av ett höstigt gyllengult skimmer. Löven dansar i slomotion över vägen när jag susar fram lika snabbt som vinden och jag funderar på om kvällen med allt vad den har att erbjuda kommer bli så härlig som jag hoppas. Det blir den. Med böcker, musik, konst, forntida sägner och vackert sällskap levererar staden i norr precis det jag förväntat mig. Ett dygn mindre av mitt liv.
"I am the voice inside your head
and I control you
I am the lover in your bed
and I control you
I am the sex that you provide
and I control you
I am the hate you try to hide
and I control you
I take you where you want to go
I give you all you need to know
I drag you down I use you up
Mr. Self Destruct"
This is my church
Efter första natten med tillräckligt med sömn på många veckor kändes dagen helt annorlunda. Var har jag varit sista tiden? Är det såhär det känns att inte vara utmattad till max? Detta borde jag prova fler gånger. Hem med cykel efter bastubad, med bluesrock a la Led Zeppelin i lurarna, genom en stad som fryser men jag bara njuter av blåsten och känslan av frihet och härlig musikeufori. I helgen blir det nog att ta sig något, fota, åka på kulturnatt och kanske höstens första riktiga höstmys. Det är skönt att tycka om någon med bra självförtroende, saker blir så mycket enklare då. She didn't sign her name, she gave an autograph.
Leave all this to yesterday
Frågan man får hela tiden hatar jag. Den som ställs för att den måste ställas. För att i ett samhälle som vårat måste man ha ett ordentligt svar på frågan. Har man inte det är man lite borta. Varför är det så?
Vad ska du bli?
Den ser liten och oskuldsfull ut, men ack vilken prestationsångest och allmän förvirring den ruvar på. Det jag hatar mest med den är att det ses som ett misslyckande om man inte har ett svar som innefattar någon slags utbildning eller jobb. Är meningen med livet att man ska utbilda sig eller ha ett jobb? Vem är du som ställer ett krav på att jag ska göra det? Kan du svara på meningen med mitt liv? Jag har under hela mitt liv letat i mig själv och i världen efter det svaret, och hur jag är försöker hitta nya synvinklar på frågan så kommer jag alltid fram till samma svar.
Lycklig.
Men är det svaret för psykedeliskt och ogripbart för dig? Jag vill göra saker som gör mig lycklig och det är då inget krav på att man måste utbilda sig eller jobba till sig lycka enligt min mening. Det kan underlätta och direkt leda till det, men det är inget krav. Jag jobbar inte som vaktmästare på en bilfirma för att det gör mig glad eller för att få jobberfarenhet, jag gör det för att min lägenhet i stan och den nära kontakten med vänner gör mig lycklig. Innan har jag en kort tid jobbat med barn, inte för pengarna, utan för att det oftast gjorde mig riktigt glad. Jag jobbade inte som Kyrkogårds vaktmästare aka Dödgrävare av många andra anledningar än att det var underbart att få jobba utomhus och få en inblick i hur kyrkogårdar sköts. Om jag säger till folk att jag vill bli fotograf eller musiker, säger de -när ska du läsa till det då?-. För mig är frågan absurd. Jag vill antagligen bli fotograf eller musiker för att det gör mig lycklig att hålla på med det, eller hur? Jag är väl minst lika lycklig om jag bosätter mig i Himalaya och fotograferar berg eller om jag åker till Brasilien och spelar ihop med gatubarn? Så till alla som har inställningen att jag måste göra på ett visst sätt för att nå mina drömmar har jag en motfråga.
Varför ta omvägar till sitt individuella mål?
Vad ska du bli?
Den ser liten och oskuldsfull ut, men ack vilken prestationsångest och allmän förvirring den ruvar på. Det jag hatar mest med den är att det ses som ett misslyckande om man inte har ett svar som innefattar någon slags utbildning eller jobb. Är meningen med livet att man ska utbilda sig eller ha ett jobb? Vem är du som ställer ett krav på att jag ska göra det? Kan du svara på meningen med mitt liv? Jag har under hela mitt liv letat i mig själv och i världen efter det svaret, och hur jag är försöker hitta nya synvinklar på frågan så kommer jag alltid fram till samma svar.
Lycklig.
Men är det svaret för psykedeliskt och ogripbart för dig? Jag vill göra saker som gör mig lycklig och det är då inget krav på att man måste utbilda sig eller jobba till sig lycka enligt min mening. Det kan underlätta och direkt leda till det, men det är inget krav. Jag jobbar inte som vaktmästare på en bilfirma för att det gör mig glad eller för att få jobberfarenhet, jag gör det för att min lägenhet i stan och den nära kontakten med vänner gör mig lycklig. Innan har jag en kort tid jobbat med barn, inte för pengarna, utan för att det oftast gjorde mig riktigt glad. Jag jobbade inte som Kyrkogårds vaktmästare aka Dödgrävare av många andra anledningar än att det var underbart att få jobba utomhus och få en inblick i hur kyrkogårdar sköts. Om jag säger till folk att jag vill bli fotograf eller musiker, säger de -när ska du läsa till det då?-. För mig är frågan absurd. Jag vill antagligen bli fotograf eller musiker för att det gör mig lycklig att hålla på med det, eller hur? Jag är väl minst lika lycklig om jag bosätter mig i Himalaya och fotograferar berg eller om jag åker till Brasilien och spelar ihop med gatubarn? Så till alla som har inställningen att jag måste göra på ett visst sätt för att nå mina drömmar har jag en motfråga.
Varför ta omvägar till sitt individuella mål?
Self Control
Det är alltid kul med utmaningar, som när Krizstian på jobbet ber mig att förklara vissa svenska uttryck som han inte förstår.
Försök till exempel förklara;..
"Än så länge"
"Passa på"
"Till och med"
"Handlar om"
"Bland annat" och
"Tills vidare"
..för en Ungrare som inte förstår en enda synonym varken på svenska eller Engelska. Skitkrångligt men kul, som jag brukar säga.
Det är ju helvete vad mycket svindålig musik det görs, lyssna bara på random Rix Skitmix 104.3 en hel dag. Eller gör inte det föresten, för det önskar jag enbart mina värsta fiender.
Försök till exempel förklara;..
"Än så länge"
"Passa på"
"Till och med"
"Handlar om"
"Bland annat" och
"Tills vidare"
..för en Ungrare som inte förstår en enda synonym varken på svenska eller Engelska. Skitkrångligt men kul, som jag brukar säga.
Det är ju helvete vad mycket svindålig musik det görs, lyssna bara på random Rix Skitmix 104.3 en hel dag. Eller gör inte det föresten, för det önskar jag enbart mina värsta fiender.
Woman
...Find your dreams come true, and I wonder if you know, what it means, what it means..
En dag då jag och min Far har hängt hela dagen och åkt Dodge, just him and me.
live it raw-see ya /Hotbeat
En dag då jag och min Far har hängt hela dagen och åkt Dodge, just him and me.
live it raw-see ya /Hotbeat
Hard work work.
Jargången på jobbet är ibland obetalbar. Praktexempel från dagens lunch;
-Vafan din kärring, tog du spagetti istället för raggmunk med fläsk?! Riktiga män äter raggmunk!
-riktiga män borstar tänderna med gösselräfsa
-riktiga män rakar pungen med vinkelslip
..riktiga män torkar sig med en grävling.
...-MacGyver torkar sig säkert med en grävling. Fast först tillverkar han den förståss, har bara en undulat först, sen bygger han en grävling av den.
-Vafan din kärring, tog du spagetti istället för raggmunk med fläsk?! Riktiga män äter raggmunk!
-riktiga män borstar tänderna med gösselräfsa
-riktiga män rakar pungen med vinkelslip
..riktiga män torkar sig med en grävling.
...-MacGyver torkar sig säkert med en grävling. Fast först tillverkar han den förståss, har bara en undulat först, sen bygger han en grävling av den.
With all that power
Det sista halvåret har jag börjat reflektera över mig själv. Vem jag är, hur jag är och varför jag är så. Oftast kommer jag ju givetvis fram till att det mesta är riktigt bra, men ibland blir jag riktigt rädd för mig själv. Egenskaper som man märkt finns där men inte orkat/velat reflektera över. En av de egenskaperna är att jag har väldigt svårt att glädjas över andras glädje. Jag säger aldrig saker som "vad kul för henne/honom/den/det" eller liknande.
Varför?
Men det kommer nog att ändra sig.
Jag undrar om det här med min självransakan har med min ålder att göra. Kommer alla till den här perioden i sitt liv? Alla borde fan i mig det, för det finns för många idioter här i världen. Jag undrar hur världen skulle se ut om alla hade en normal dos självdistans. Men bristen av den kan i och för sig vara bra den med, det är skönt att vara naiv ibland. Då slipper man problem som egentligen finns där men som man inte kan reagera på för man har ingen aning om att de finns. Naivitet är föresten en annan av mina mindre uppskattade sidor av mig som jag upptäckt. Ibland är det som sagt en liten fördel, men det ställer så klart till med en del problem. Naiviteten tar sig som mest uttryck när jag tror saker om andra människor. Oftast gör det mig besviken. Man tror en sak och så får man reda på att personen inte alls var så. Jag tror oftast det bästa om folk, och då kan man ju logiskt sett bara bli besviken. Jag vet att det inte riktigt håller, men ni ser vad jag menar.
Anledningen till att jag inte skriver mina bra sidor är helt enkelt att jag aldrig skulle sluta skriva om det. Jävla nörd, tänker ni. Så jävla bäst tänker jag.
Varför?
Men det kommer nog att ändra sig.
Jag undrar om det här med min självransakan har med min ålder att göra. Kommer alla till den här perioden i sitt liv? Alla borde fan i mig det, för det finns för många idioter här i världen. Jag undrar hur världen skulle se ut om alla hade en normal dos självdistans. Men bristen av den kan i och för sig vara bra den med, det är skönt att vara naiv ibland. Då slipper man problem som egentligen finns där men som man inte kan reagera på för man har ingen aning om att de finns. Naivitet är föresten en annan av mina mindre uppskattade sidor av mig som jag upptäckt. Ibland är det som sagt en liten fördel, men det ställer så klart till med en del problem. Naiviteten tar sig som mest uttryck när jag tror saker om andra människor. Oftast gör det mig besviken. Man tror en sak och så får man reda på att personen inte alls var så. Jag tror oftast det bästa om folk, och då kan man ju logiskt sett bara bli besviken. Jag vet att det inte riktigt håller, men ni ser vad jag menar.
Anledningen till att jag inte skriver mina bra sidor är helt enkelt att jag aldrig skulle sluta skriva om det. Jävla nörd, tänker ni. Så jävla bäst tänker jag.
Killing in the name of
Det är alltid lika kul att bli överraskad. När saker och ting lägger sig utanför den ram av fördomar som man både medvetet och omedvetet har. Nyss hörde jag en svensk rapp-låt med en sampling av Kate Bush's Army Dreamers. Den låten är hur bra som helst men hur kom någon på att ta den och göra rapp på? Kul idé.
Jag borde ta MC-kort nästa år. Man kan ju inte vänta till man fyller-50-och-måste-skaffa-HD-helt-plötsligt-för-att-man-känner-sig-gammal-och-tragisk. Men ni kan vara lugna, det kommer inte hända. Jag ska bli 27, inte en dag mer.
Jag borde ta MC-kort nästa år. Man kan ju inte vänta till man fyller-50-och-måste-skaffa-HD-helt-plötsligt-för-att-man-känner-sig-gammal-och-tragisk. Men ni kan vara lugna, det kommer inte hända. Jag ska bli 27, inte en dag mer.
This is our secret world
Jag och min Far har åkt ut till Klockrike där vi ska tillbringa en grabbkväll hos Farbror Tomas. Vi hinner knappt gå ur bilen innan min Farbror berättar om hur någon bestulit honom på bildelar, när han nyligen sov borta. De hade tydligen varit på landet och detta oroar min Far, som själv bor på landet men alltid lämnar en lampa tänd för säkerhets skull. Vi kommer in i huset och öppnar varsin öl i baren från himlen, helt seriöst, den är helt sanslös.
Min Farbror har aldrig gjort något som inte är totalt minutiöst genomarbetat och detta gäller alla nya projekt han tar sig för. Efter att följt med mig till Svenska Fotomässan i Jönköping i April fick han åter igen upp ögonen för fotandets konst, som han lagt på hyllan sen 70-talet. Efter några veckor ringer han och säger att han köpt en Nikon D80. Är det en halvklen kamera? Nej. Ska det vara så ska det fan vara ordentligt verkar min Farbror ha som motto då kameran kostade 11000:-. Han jobbar som mellanstadie lärare och är inte världens rikaste person, om ni trodde att så var fallet.
Efter lite öl, nötbladning med russin och lite prat påminner han om fotbollsmatchen mellan Sverige och Danmark ikväll. Jag suckar lite då jag tragiskt nog upptäcker att ordet "fiasko" är det första som min hjärna betingar med svensk fotboll. Sad but true.
Vi lagar alltid väldigt god mat när vi är här. Ikväll blir det gratinerad fransk löksoppa med shevraéost till förrätt, sen går vi lös på kantarellpaj till ett glas rött. Vinet heter Negrez. På väg till köket sveper jag med blicken över TV:n och rycker till. Där står Fredrik Reinfeldt med ett headset i en fotbollsstudio och ger mig den mest obekväma blick jag sett på väldigt länge. Jag läser hans tankar. De säger "vad fan gör jag här, jag är poilitiker era jävla nötter, skjut mig nu!" För första, men knappast sista gången, tycker jag synd om lille Fredde.
Kvällen fortsätter med whiskey och en bok om den norska konstnären link ffs--> Odd Nerdrum. Boken vägen säkert sex kilo och ger känslan av att dyka ner i en mörk bergssjö av tjära mitt bland de norska bergen. Han måleri är helt obeskrivligt. Förvrängda kroppar med ansikten som ger en så vacker ångest att jag blir helt tyst.
Fotbollen har inte ens börjat och någon Preben står och babblar på sitt totalt förskräckliga men samtidigt imponerande språk.
"-Preben, är det ens ett namn? Det kan man väl för helvete inte heta" flinar min Farbror och det är en halvtimma kvar till avspark.
I wanna give you a good song
De här två låtarna har jag gått och nynnat på hela dagen, då blir man pepp. Undrar hur en mix av båda skulle bli. I wanna give you a unclefucker av Saluth al Pafakkir?!
I dagens Morgonpasset i P3 gjorde de ett underbart sångogram. Det går ut på att man blir uppringd av Morgonpasset, småpratar lite, berättar vem som ska få sångogramet och varför. Sen ringer de upp personen i fråga och utan att säga något innan, bara sjunger låten rakt i örat på den inte ont anande personen som oftast är galet trött. Det brukar i åtta fall av tio vara en i ett par som ringer den andra. Anyway, morgonens par var en kille som ville ge sin kille ett sångogram för att citat "visa den obeskrivliga känslan han hade inom sig" när han berättade om sin nya kärlek. Låten han valt var Beach Boys "God only knows" som vi alla vet är en av de top tio vackraste låtarna i världs historien. Han var så jävla genomlycklig, det var härligt att höra.
NAEÄÄ DU JÄVEL, SA HANDLAR'N.
Åka i den här en varm sommarkväll är fina grejer, jag saknar det.
Igår lyssnade jag på Peter Gabriel, jävlar vad bra han är. Men det berättar jag mer om en annan dag.
Det är kul att äga folk. Speciellt när det gäller musik. Ett exempel är när jag säger till alla som gillar Kanye Wests Stronger, att hela låten är en sampling på Daft Punks Harder, Better, Faster, Stronger. Jag menar, utgå från att hans låtar är samplingar, it's simply his cup of tea. Och han gör det bra, speciellt i de där brillorna, DAMN!
There's a scar behind my eye
I natt drömde jag hemskheter. Först blev en jobbarkompis klyvd på mitten mitt framför mina ögon, och sen misshandlade väder-pär en kvinna brutalt i ett fängelse.VÄDER-PÄR!? Hur fan mår jag egentligen.
Ibland får jag känslan av att det står en till David bakom mig, som bara förstör allt som till en början verkar så bra. Varför kan jag inte få leva ut någon gång, utan att det tas ifrån mig? Jag blir så arg över det, jag önskar jag kunde sudda bort honom.
"There's a killer out tonight
to slay me in my sleep
there's a killer out tonight
to count some numbers in descret
he's coming to get me"
Ibland får jag känslan av att det står en till David bakom mig, som bara förstör allt som till en början verkar så bra. Varför kan jag inte få leva ut någon gång, utan att det tas ifrån mig? Jag blir så arg över det, jag önskar jag kunde sudda bort honom.
"There's a killer out tonight
to slay me in my sleep
there's a killer out tonight
to count some numbers in descret
he's coming to get me"
Subscribe to:
Posts (Atom)