Bon Jovi - Livin' on a prayer har alltid fått mig att få en sådan där känsla som bara vissa låtar ger. Att man var där när det hände, fast man egentligen inte var det. Någon slags konstgjord frihetskänsla som är lite för stark för att vara helt fiktiv. En tillbakablick till sig själv under en annan tidsålder.
Och jag vill tillbaka till London.
No comments:
Post a Comment