Nikon

Jag har köpt mig en ny kamera. Eller ja, den är ju inte speciellt ny, utan mest ny för mig. Eller förhållandevis i alla fall. För cirkus 3 år sedan gick jag en 100 poängskurs i fotografi och lärde mig därigenom att fotografera analogt samt att framkalla film. Det var härligt och jag kände verkligen att det gick bra. Under kursen fick jag låna en riktigt bra kamera av en fotograf, och det var hör och häpna, just denna modell jag just köpt på mig. Kursen gick bra, det blev ett av de under gymnasietiden få MVG jag fick, men framför allt hade jag tänt en en eld som alltid legat och glött. Resten är historia kommer jag inte säga, det hade varit drygt. Istället säger jag att de som känner mig vet att jag fotograferar mycket sen dess. Kameran i sig är en av 80-talets bättre modeller och rivet efter dessa klenoder är brutalt, så den kostade allt en slant, tro inget annat.

Varför då detta påfund? För att jag vill utvecklas, lära mig fotograferandets konstart från grunden och samtidigt ha ett alternativ till min digitala systemkamera. Behöva göra alla inställningar manuellt, bara ha 36 kort per rulle och behöva lägga pengar på varje framkallning. Genom detta kommer jag utmanas att hela tiden prioritera och inte längre halvslött slänga iväg en kaskad på ett femtiotal kort åt det håll målet är. Lägga tid och energi på det. Känna känslan av att det där blev med all säkerhet brutalt snyggt, efter att komponerat i en kvart. Detta ser fram emot.