Roskilde-Roadtrip-Stockholm-Umeå-Stockholm-Göteborg-HEM. Sista veckorna har jag bott i en resväska och det har jag inte haft något emot. Att hitta på mycket och resa runt gör mig inte speciellt mycket så länge jag har det bra, och det har jag verkligen. Att inte varit hemma mycket har varit som en verklighetsflykt-en semester i semestern om man så vill. Det enda jag känner lack av är närvaro av alla vänner på hemmaplan. Men de har man hela vintern till. Jag vill skjuta mig när jag tänker på vintern. Mina käre Far brukar tala om att vinter halvåret blir jobbigare ju äldre man blir, och det börjar jag redan känna av. Helst skulle jag vara utomlands från 7:de(Jag och Säni fyller 5:te samt 6:te) Oktober fram till 26:de(jag och Bror tar alltid första doppet innan 1:a April varje år) Mars varje år. Och så kommer det och bli någon gång.

Nu sitter jag i ensam i vänners lägenhet och hittar ny mysik, snart ner på staden för att titta till Neil Young och grabbarna och minnet av Sigur Ros från gårdagen sitter fortfarande fastetsat på ögonen. Sommar, jag säger bara det, Sommar.