Free

Jag har börjat läsa böcker. Häftigt. Det roligaste hittills har varit alla bra boktips jag fått av alla nära och kära. Roligt att se vad personer runt omkring har för juveler de tipsar om, som ligger dem varmt om hjärtat.

Jag är så nöjd men min ledighet. Jag ser den knappt som en ledighet, mer som ett en månad långt, djupt och förfriskande andetag. En frihet ovanför ytan, så som livet egentligen ska vara.

Imorgon börjar jag jobba. Fy fan. Jag har kopplat bort jobbet så mycket i hjärnan att jag knappt kommer ihåg vad jag jobbar med, seriöst, när jag var förbi och lämnade en hyrbil förra veckan var känslan helt absurd. Det kändes som om jag kände alla där, fast jag visste inte från var. Som personer man träffar på stan som man vet att man borde känna igen och så står man och funderar tveksamt över det under hela samtalet. Helt absurt. Jag kommer knappt ihåg mina arbetsuppgifter. Idag är min sista semesterdag och jag har tänkt på jobbet ganska exakt så lång tid jag hittills skrivit på detta inlägg. Att jag inte kommer ihåg något tror jag beror mycket på att jag rest så mycket och gjort så mycket sista månaden. Aldrig haft tid att reflektera över vardagen, hemstaden, friheten. Ledigheten har bara varit så självklar, så given. Jag undrar just hur det blir. I natt satt jag och Olle uppe och söp och digga 70-tal till halv sex på morgonen.

Jag tror det kommer bli svårt att sova.