Here we go

Jag är en person som är väldigt kontrollerande, och det vet jag om. Att ha koll på andra, mig själv, situationer runt omkring mig och allmänt bara se saker som andra inte ser verkar vara min lott här i livet. Lite av det är det jag flyr när jag dricker. Alla dricker av olika anledningar, att våga, att riskera, att se. Våga ringa den där killen. Att riskera sin karriär. Att se hur det är utan alla dessa begränsningar. Det är just det som alkohol och droger gör, frigör dig från "överjaget" som en omtalad man en gång sade. Jag gillar att känna mig fri, precis som alla såklart gör, men jag börjar med en gång tänka över alla stora tankar som jag ofta går och funderar på. Att tatuera mig är givet, men varje gång jag dricker blir det en självklarhet att skaffa tatueringar över hela kroppen. För varje gång jag dricker tänker jag att livet är så kort.

Jag tänker samtidigt att detta tänker jag bara för att jag druckit, och det är givetvis också sant. Imorgon när jag vaknar kommer hälften av det jag skriver nu vara främmande, och kanske lite obekvämt. Men samtidigt, det är ju nu jag vet hur jag känner utan några begränsningar, right? Ju mer jag tänker på det, ju mer kommer jag fram till att skriva påverkad verkar som ett totalt givet val. Att skriva när jag känner att jag kan skriva vad jag vill, hur jag vill och inte begränsa mig själv.
För det är ju med frigörandet av sinnet som kreativiteten ofta får utlopp eller hur? Därför är det inte svårt att se vad de som super för jämnan ser i supandet. Det vill säga de som man vet har i alla fall lite djup och som inte bara dricker för att våga säga hej till tjejen på Ica efter fyra års tvekande blickar.

Drickandet var något jag mycket länge tog avstånd till, men likt sex, har man en gång börjat med det kan man aldrig tänka sig ett liv utan.