Våren tittade precis in igenom fönstret, den mumlade att den försovit sig och bad lite om ursäkt. Jag svarade att den här vintern har varit spännande, och att all snö dessutom gett mig jobb, så det var inte så farligt ändå. Fast egentligen är jag lite trött på att gå när det är halt, man ser så töntig ut när man halkar till lite för varje steg. Två steg fram, ett steg tillbaka. Som indianerna.
No comments:
Post a Comment