Dreams

I natt jag drömde något som
jag aldrig drömt förut.

Jag drömde att jag tillsammans med mina högstadieklasskompisar hade en stor fest. Det var en årlig fest som jag själv hade startat och det hade blivit succé genom åren. Alla var där (givetvis var det inte BARA alla från klassen utan också random sköna, glada och roliga folk) och alla var otroligt pepp och festade järnet. Det var inga som helst grupperingar och känslan var total, alla hade the time of their lifes. Jag strosade mest omkring i lokalerna, som var en blandning mellan föreningslokaler och ett bibliotek, tillsammans med den ständige vapendragaren Emmie. Ur högtalarna strömmade den mest perfekta musik. Sedan var det dags att annordna en slutgiltig fest, en mastodont. Jag ordnade lokaler stora som Globen och bjöd in tusentals personer. Stora band ifrån hela världen hörn spelade på scener runt omkring, bland annat Coldplay. Dock var det så mycket folk som skulle till detta så för att jag skulle komma dit fick genomskjuta ett lägenhetskomplex för att slippa de stora människomassorna. Lägenheterna var ihopbyggda så det jag gick igenom var människors hem, ett efter ett. I många av lägenheterna var människorna som bodde där hemma och vi hann inte ens ursäkta oss när vi raskt gick igenom deras hem. Några låg och sov, några dansade framför TV:n eller lagade mat. Sittande barn, lekande vuxna, och i det sista hemmet stod två kvinnor nakna och blev mätta av en skräddare som skulle göra blöllopskläder till dem båda. När vi väl kom ut kom vi fram till människor som väntade vid grindar till en linbana, som gick vidare till festområdet. I kön stod en irriterad och stressad Viktor Matsson, som började bråka med mig och Reine. Till slut kom vi med linbanan och drömmen tog slut.

Något senare stod jag på en bergshäll tillsammans med en grupp människor. I mitten stod några slags ledare och runt om dem, mig själv inräknad, fotografer och skribenter. Vi fick order om att vara helt tysta när vi nu skulle börja gå omkring, och stämningen var intensiv men ändå lugn. Ju längre vi gick ju mer oroligt blev det framför oss och det började dyka upp stora samlingar av soldater, som vi smög omkring med i skogar och över klippor. När jag stod lutad framför ett träd ser jag plötsligt hur en Indian rör sig i skogen på andra sidan den dal vi går bredvid, och plötsligt brer ett stort krig mellan dessa och soldaterna ut. Det är då jag förstår. Jag är här för att dokumentera de sista krigen mellan vita och Indianer, och när jag ser Indianerna till slut bli besegrade sätter jag mig lutad mot trädet och faller i gråt.

En lycklig tid med gamla vänner
En lyckokänsla nästan otänkbar
Vandrande med folk jag ej känner
Djup vänskap som ännu finns kvar
Men allt som har en början har även ett slut
Stora krig, en kultur som dör ut
För i natt jag drömde något som
jag aldrig drömt förut.