En fin sommar än så länge, trots ett väder som svek. Roskilde var helt otroligt varmt men också helt underbart, och i år bestämde jag mig tills slut helt; jag kommer fortsätta åka dit tills den dag jag dör. Det är inte en festival, det är en värld lika ogreppbar som en känsla. Lika skrämmande och och spännande som en disig horisont, och framför allt en värld där ingen av de samtida reglerna låts kontrollera. Där finns bara väldigt mycket kärlek och musik. Och vad behövs egentligen mer än det?

Sommaren har utspelat sig på många olika ställen och ett av dem var hos Far. Det går bra med inspelandet av våra Beatlestolkningar och en skiva har nu börjat ta form. Det är första gången jag är med under en musikprocess på det här sättet och jag lär mig väldigt mycket. Men jag önskar mer av mitt spelande så just nu sitter jag och väntar på att min Mandolin ska levereras hem. Ett smidigt, härligt och rätt klurigt instrument som jag vet att jag kommer ha mycket roligt med. Återkommer om det, för tillfället är det bara en stor väntan och många kilo förväntningar.

Mitt fotande går framåt och jag har nu kommit igång ordentligt med fotosidan.se, till hösten siktar jag på mer modellfotograferande och mer kontakt med andra fotografer. Till hösten siktar jag på väldigt mycket, men det tar jag när det väl närmar sig.