Nostalgi

Och livet är konstigt. Alla undrar om jag har det bra i Stockholm och jag vet vad jag ska svara men inte vad jag ska tänka. Det är lätt att ge samma svar till alla men efter ett tag är det ett svar som ingen har, och är då ens själv kvar? Jag har alltid haft svårt för stora förändringar och den sista tiden har uteslutande byggt på stora förändringar, så det är inte konstigt att det är mycket att tänka på. Och inte tänka på för den delen, för plötsligt hade jag inte hört av mina kompisar på de första två månaderna. Efter chocken lade sig lite förstod jag till slut att det var det som fattades, ankaret med vänner från en tid då allt var annorlunda. Stockholm är en stor stad och jag är en lantgubbe. Jag gillar att sitta ensam på en äng mitt i sommaren med ett strå i mungipan och lyssna på ljudet av insekter och fåglar och blommor. Så har jag alltid varit och jag märker nu som först att det är mycket starkare än vad jag tidigare trott. Men nu ska jag bo här och prova på hur det är, för man kan inte säga nej till något man inte vet vad det är och jag trivs, tro det eller ej, jävligt bra här. Kanske inte just med att det är en storstad, men allt annat.

Ikväll har jag tänkt mycket på gamla tider med gamla vänner och det gör mig alltid lika fundersam och vemodig. Det är härligt att ha alla minnen och ändå är jag bara en pojkspoling. Vad många minnen alla pensionärer måste bära på. Så mycket kärlek. Så mycket hat. För det är alltid två personer i mitt förflutna som får mig att bli förbannad. Två jag inte längre har kontakt med men där saker slets av långt innan det var meningen. Det känns fel att det ligger där och gnager i mina i övrigt härliga minnen men det tar tid att göra sig av med dem. Tiden läker alla sår, men jag måste fråga, vad gör man under tiden? Tänker på det bra man haft och lever uteslutande på det. Även om snedstegen ibland gör sig påminda.

Jag saknar alla mina vänner som är ute i världen och reser, eller helt enkelt är för långt borta för att kunna träffas lite smidigt.

Kom tillbaks,
hela världen var så underbar.

No comments: