I say a little prayer

Jag vill inte dö i Sverige. "För jag vill leva jag vill dööööö i norden(nepp!)." I Sverige är allt med döden så jävla tråkigt. Alla sörjer tyst, säger "gått bort" istället för "dött" och har svarta tråkiga kläder. Ultimate boring kort sagt. Det är inte så jag vill att folk ska ha det under deras sista minnesstund med mig. Jag vill att det ska vara en fest, alla ska kunna skratta och le åt alla härliga minnen mellan tårarna och inte bara deppa ner sig och hålla tyst om det. Av denna anledning är det en omöjlighet för mig att dö här, bäst vore i varmare europeiska länder, som Spanien till exempel. Där firar man minnet av den döda, precis som det ska vara enligt min -mening. En optimal begravning vore lite mingel, att det spelades härlig 60-tals musik och annat jag gillade och att alla pratade om mig på ett upplyftande sätt. "Minns du när vi åkte dit och David .."..eller "..eller när han gjorde så och var så". Sen skulle alla festa och bara ha det trevligt samtidigt som man bearbetade minnet av mig genom andra på ett totalt osvenskt sätt.

Så om jag någon dag vaknar och märker att jag är död, nu vet ni min största önskan.

No comments: