Efter påskens återseende av familj, vänner och hemmastad har jag återvänt uppåt. Med mycket tankar blir det till en början ingenting gjort, sedan alldeles för mycket, saker glöms bort. Till en början lite praktiskt skit men avrundas till slut av kaffe och en brutal bok i solen. Från balkongen hörs skarpa skärande hjul över en räls, en duva som envisas med att flyga runt ett träd där den egentligen inte verkar trivas, lite småfågelkvitter och ljudet ifrån ett barn som vill ha något. Bakom husknuten anar jag en stor hög med grus och snö och på gatan ser jag nyvakna människor som gungar fram efter vargavinterns ide.
Jag är tekniskt sett utan jobb men med desto fler idéer och planer. Mer vaken än på länge och med helgens minnen och möten fortfarande värmande i minnet likt solen i mitt ansikte. Hör en lövblås långt borta och spänner blicken i en trädtopp i slutet av gatan. Där sitter en rovfågel och vajar i vinden, den verkar lika överraskad över vårens ankomst som jag själv. Plötsligt får den syn på något, kastar sig ut i luften och seglar iväg mot något mer.
No comments:
Post a Comment